logo (8K)

Yksikielisen Suomen puolesta
Yksikielisyyden kautta elävään monikielisyyteen

Toiminnan tavoite: muuttaa kielilainsäädäntöä perustuslaista lähtien niin,että
suomen kielestä tulee maamme ainoa virallinen kieli; ruotsin kieli saa vähemmistökielen
aseman saamen kielten, karjalan kielen, romanikielen ja viittomakielen tavoin.

KIRJOITUKSIA ERI VAIKUTTAJILLE


Yhdistykselle lähetettyä postia

Arvoisa Yksikielisen Suomen puolesta -yhdistys (10.11.2020)

Kansanedustajille lähetetyt viestit

Arvoisat kansanedustajat (26.9.2021)

Eduskunnan 100-vuotta (6.1.2021)

Suomen kaksikielisyydestä löydettävissä tuntuvia säästökohteita (30.5.2020)

Suomen kielilainsäädäntö tulee uudistaa kokonaisuudessaan (12.4.2020)

Lehdistölle lähetetyt viestit

Kaikki kansalaiset suomen kielen asialle! (27.4.2021)

YKSIKIELISYYSMANIFESTI (27.4.2021)

Är Finland egentligen med i Nordens språkgemenskap? (19.4.2021)

Onko pohjoismaista kieliyhteyttä olemassa? (12.4.2021)

Synpunkter på Finlands skolpolitik (9.2.2021)

Näkemyksiä Suomen koulutuspolitiikasta. (26.1.2021)

Kyseenalaistamisen kyseenalaisuus. (13.1.2021)

Öppet brev till SFP partisekreteraren Fredrik Guseff (10.11.2020)

Suomen kieli tulee perustuslain muutoksella määrätä maamme ainoaksi viralliseksi kieleksi (9.11.2020)

Finskan måste bli landets enda officiella språk (4.11.2020)

Yksikielisyyden kautta elävään monikielisyyteen (15.6.2020)

MISSÄ VIIPYY KANSALAISKESKUSTELU KANSALLISKIELISTÄMME? (5.6.2020)

SFP borde ta initiativ till att genast avskaffa den obligatoriska skolsvenskan (21.11.2019)

Eduskunnan oikeusasiamiehelle ja oikeusministerille lähetetyt viestit

KANTELU AIHEESTA: SUOMENRUOTSALAISEN KIELIVÄHEMMISTÖN ETUOIKEUDET / PERUS- JA IHMISOIKEUDET LOUKKAAVAT SUOMENKIELISEN ENEMMISTÖN VASTAAVIA OIKEUKSIA (22.3.2020)

Opiskelija- ja nuorisojärjestöille lähetetyt viestit

Ruotsi tulossa taas pakolliseksi ylioppilaskirjoituksin (22.5.2020)

Muita yhdistyksen kirjoituksia

Avoin kirje valtioneuvostolle | Öppet brev till statsrådet (12.10.2021)

Kielipolitiikka on kansalaisten vastuulla! (21.9.2021)

MIKSI SUOMENRUOTSALAISET PUHUVAT KAUNIIMPAA SUOMEA KUIN SUOMENSUOMALAISET? (22.10.2020)

Miten Suomesta tehtiin ruotsalainen? (10.7.2020)

Ruotsin kieli pakolliseksi aineeksi peruskouluun vuonna 1968 (1.9.2017)

ONKO OPPIVELVOLLISUUSIÄN NOSTAMINEN KAHDEN SUUREN VIRHEEN KORJAUSYRITYS?

Leo Havukaisen kirjoituksia

Elävän kaksikielisyyden rikkaus ja todellisuus(24.10.2008)

Kaksikielisyyden kalliit kustannukset(18.9.2015)

Näin ruotsinkieliset palvelut voidaan turvata(10.11.2014)

Ruotsinkielisten etuisuuksien läpipääsemätön ryteikkö(21.10.2009)

Suomen virheellinen koulutuspolitiikka(31.1.2009)

Ylen tiedonvälitys on epätasa arvoista ja asenteellista

Yliopistojen rahoituksessa rakenteellinen vääristymä(6.6.2011)

web-sivut


Ota yhteyttä!

Anna palautetta. Mielipiteesi on meille tärkeä. Onko sinulla kenties ideoita toimintamme
kehittämiseen? Kerro ne meille kirjoittamalla alla olevaan sähköpostiosoitteeseen.

spostiosoite (3K)

Finskan måste bli landets enda officiella språk

Hufvudstadsbladet 4.11.2020

hbl2 (207K)

BILD: WILFRED HILDONEN

INSÄNDARE
4.11.2020 10:20 Uppdaterad 4.11.2020 14:13

Först när språklagstiftningen uppdaterats så att den till fullo motsvarar folkmajoritetens vilja kan man börja betrakta Finland som en liberal nordisk demokrati och rättsstat.

Finland går i EU-sammanhang i första ledet när det gäller att kämpa för demokrati och rättsstatsprincipen. I vår inrikespolitik förverkligas däremot inte folkmajoritetens språk- och utbildningspolitiska rättigheter på ett sätt som man förväntar sig i en demokrati.

Nu rådande språkpolitiska mantra är vårt lands så kallade "tvåspråkighet". Detta påstående och hela språklagstiftningen - som består av cirka 300 regler på olika nivåer - grundar sig på en avsiktlig feltolkning av grundlagens paragraf 17. Som en följd av detta har hela den finskspråkiga befolkningen under 50 års tid tvingats läsa svenska som obligatoriskt språk på alla utbildningsnivåer. Därtill begränsar kraven på så kallad tjänstemannasvenska de finskspråkigas möjligheter att få tjänster inom offentliga sektorn.

I en demokrati ska individerna ha frihet att skaffa sig utbildning utifrån sina personliga styrkor. Med tvångsbaserad styrning av ämnesvalen kränker statsmakten både internationellt erkända rättigheter för barn och medborgarnas grundläggande rättigheter. Regeringens målsättning att återinföra obligatorisk svenska i studentskrivningarna saknar saklig grund och är ett steg bakåt i språkpolitiken. En förvaltning som grundar sig på tvång är inte demokratisk, utan den benämns på helt annat sätt i historien.

Landets snedvridna språk- och utbildningspolitik har lett till att vårt språkkapital har kraschat på nationell nivå i jämförelse med läget före grundskolreformen. Detta försvagar våra exportföretags konkurrenskraft och begränsar det internationella umgänget också i kulturella sammanhang.

För att klara sig i framtiden behöver Finland en heltäckande språkstrategi. Det är nu absolut nödvändigt att göra språken fritt valbara i grundutbildningen. En satsning på den språkliga potential som finns hos invandrare skulle leda till en omfattande mångspråkighet.

ANNONS

Tar regeringen emot dessa utmaningar, eller tänker man fortsätta att pyssla med sin nationalspråksstrategi?

Allt fler unga avbryter sina studier på andra stadiet. En höjning av läropliktsåldern till 18 år är inte en fungerande lösning på detta problem, eftersom orsakerna till problemen finns i grundutbildningen och elevvården. Genom att skuldbelägga och tvinga ungdomarna gör man inte dem motiverade att studera. Ungdomar behöver uppmuntran och handledning i första hand.

Orsakerna till vårt lands klena språkliga kapital och andra problem inom utbildningen finns i 1900-talets lagstiftning; i grundlagen och grundskolelagen. För att uppnå den kravnivå som råder på 2000-talet behövs en total revidering av lagstiftningen på dessa områden. Grundlagen måste ändras så att finskan är landets enda officiella språk, och andra lagar som berör språk- och utbildningsfrågor måste ändras på motsvarande sätt. Ansvaret för att detta blir gjort finns hos partierna, regeringen och riksdagen.

Först när språklagstiftningen uppdaterats så att den till fullo motsvarar folkmajoritetens vilja kan man börja betrakta Finland som en liberal nordisk demokrati och rättsstat. Fram till dess är vårt land något helt annat!

Paul Betcke, styrelsens ordförande (SFP), Föreningen Yksikielisen Suomen puolesta

Tyhjennä