logo (8K)

Yksikielisen Suomen puolesta
Yksikielisyyden kautta elävään monikielisyyteen

Toiminnan tavoite: muuttaa kielilainsäädäntöä perustuslaista lähtien niin,että
suomen kielestä tulee maamme ainoa virallinen kieli; ruotsin kieli saa vähemmistökielen
aseman saamen kielten, karjalan kielen, romanikielen ja viittomakielen tavoin.

KIRJOITUKSIA ERI VAIKUTTAJILLE


Yhdistykselle lähetettyä postia

Arvoisa Yksikielisen Suomen puolesta -yhdistys (10.11.2020)

Kansanedustajille lähetetyt viestit

Arvoisat kansanedustajat (26.9.2021)

Eduskunnan 100-vuotta (6.1.2021)

Suomen kaksikielisyydestä löydettävissä tuntuvia säästökohteita (30.5.2020)

Suomen kielilainsäädäntö tulee uudistaa kokonaisuudessaan (12.4.2020)

Lehdistölle lähetetyt viestit

Kaikki kansalaiset suomen kielen asialle! (27.4.2021)

YKSIKIELISYYSMANIFESTI (27.4.2021)

Är Finland egentligen med i Nordens språkgemenskap? (19.4.2021)

Onko pohjoismaista kieliyhteyttä olemassa? (12.4.2021)

Synpunkter på Finlands skolpolitik (9.2.2021)

Näkemyksiä Suomen koulutuspolitiikasta. (26.1.2021)

Kyseenalaistamisen kyseenalaisuus. (13.1.2021)

Öppet brev till SFP partisekreteraren Fredrik Guseff (10.11.2020)

Suomen kieli tulee perustuslain muutoksella määrätä maamme ainoaksi viralliseksi kieleksi (9.11.2020)

Finskan måste bli landets enda officiella språk (4.11.2020)

Yksikielisyyden kautta elävään monikielisyyteen (15.6.2020)

MISSÄ VIIPYY KANSALAISKESKUSTELU KANSALLISKIELISTÄMME? (5.6.2020)

SFP borde ta initiativ till att genast avskaffa den obligatoriska skolsvenskan (21.11.2019)

Eduskunnan oikeusasiamiehelle ja oikeusministerille lähetetyt viestit

KANTELU AIHEESTA: SUOMENRUOTSALAISEN KIELIVÄHEMMISTÖN ETUOIKEUDET / PERUS- JA IHMISOIKEUDET LOUKKAAVAT SUOMENKIELISEN ENEMMISTÖN VASTAAVIA OIKEUKSIA (22.3.2020)

Opiskelija- ja nuorisojärjestöille lähetetyt viestit

Ruotsi tulossa taas pakolliseksi ylioppilaskirjoituksin (22.5.2020)

Muita yhdistyksen kirjoituksia

Avoin kirje valtioneuvostolle | Öppet brev till statsrådet (12.10.2021)

Kielipolitiikka on kansalaisten vastuulla! (21.9.2021)

MIKSI SUOMENRUOTSALAISET PUHUVAT KAUNIIMPAA SUOMEA KUIN SUOMENSUOMALAISET? (22.10.2020)

Miten Suomesta tehtiin ruotsalainen? (10.7.2020)

Ruotsin kieli pakolliseksi aineeksi peruskouluun vuonna 1968 (1.9.2017)

ONKO OPPIVELVOLLISUUSIÄN NOSTAMINEN KAHDEN SUUREN VIRHEEN KORJAUSYRITYS?

Leo Havukaisen kirjoituksia

Elävän kaksikielisyyden rikkaus ja todellisuus(24.10.2008)

Kaksikielisyyden kalliit kustannukset(18.9.2015)

Näin ruotsinkieliset palvelut voidaan turvata(10.11.2014)

Ruotsinkielisten etuisuuksien läpipääsemätön ryteikkö(21.10.2009)

Suomen virheellinen koulutuspolitiikka(31.1.2009)

Ylen tiedonvälitys on epätasa arvoista ja asenteellista

Yliopistojen rahoituksessa rakenteellinen vääristymä(6.6.2011)

web-sivut


Ota yhteyttä!

Anna palautetta. Mielipiteesi on meille tärkeä. Onko sinulla kenties ideoita toimintamme
kehittämiseen? Kerro ne meille kirjoittamalla alla olevaan sähköpostiosoitteeseen.

spostiosoite (3K)

Är Finland egentligen med i Nordens språkgemenskap?

Hufvudstadsbladet 19.4.2021

INSÄNDARE
19.4.2021 10:45

Faktum är att man med samma satsning som nu på svenskan och finskan kunde finansiera undervisning i ytterligare fyra andra språk.

I sin insändare (HBL Debatt 2.4) uppmanade Hanaholmens verkställande direktör Gunvor Kronman oss att inte kapitulera inför engelskans dominans. Detta inspirerade mig att ställa några frågor om den finlandssvenska språkpolitiken.

Härskar det i Hanaholmen verkligen äkta oro att finskan en dag i framtiden kunde bli accepterat som officiellt språk i nordiskt sammanhang? Är denna oro kanske förklaringen till att över en miljon finskspråkiga barn och ungdomar måste lära sig obligatorisk svenska i alla skolstadier för att kunna höra till Norden? I en liberal rättsstat kan det dock inte vara fråga om språklig indoktrinering!

Enligt Kronman styrker undersökningarna att "unga har en praktisk inställning till språk. Då det är viktigt att göra sig förstådd, till exempel i arbetssammanhang, använder man hellre engelska", också i Norden. Inget under för engelskan är ju globalt det enda dominerande språket till exempel inom handel, vetenskap och turism. Säkert också i sociala kontakter över språk- och kulturgränser överallt. Norden är inte ett undantag heller.

Det är klart att man inte ska kapitulera inför någon som helst dominans, utan man måste kämpa. Detta känner vi finnar bra till också vad gäller den språkpolitiska situationen i vårt land. I detta hänseende var ju inte allt i optimalt skick under tidigare århundraden och inte heller i dag. Vi borde kämpa ännu hårdare för att nå full valfrihet för att lära oss främmande språk, inklusive svenska.

Svenskan har varit obligatorisk för varje finskspråkig åldersgrupp sedan 1970-talet. Som resultat klarar sig ännu färre finskspråkiga flytande på svenska jämfört med generationerna före grundskolan. Och ännu värre är det i fråga om stora europeiska språk såsom tyska, franska och ryska. Nej, detta är inte ett resultat av engelskans utan finlandssvenskans dominans. Men detta får man inte säga högt och inte heller tyst!

Av alla språk är modersmålet utan tvivel viktigast också som skolämne. Det är vårt verktyg att tänka, kommunicera och lära oss andra språk. Varje språkgrupp måste själv satsa intensivt på sitt eget språk. Detta skulle gälla finlandssvenskar, finnar, samer och alla invandrare. Obligatorisk svenska är ett dyrt misstag om man vill behålla det svenska språket levande i Finland och få bättre service på svenska.

Att lära sig främmande språk är en personlig investering för framtiden. Här stämmer samma regler som i aktieinvestering: lägg inte alla ägg i samma korg. Det är inte klokt att lära sig bara engelska och svenska eller finska. Faktum är att man med samma satsning som nu på svenskan och finskan kunde finansiera undervisning i ytterligare fyra andra språk. På detta sätt skulle språkkunskaperna i Finland förbättras på bara tio år. Det är just därför svenskan måste bli valfri i grundskolan och i alla andra stadier därefter.

Som sagt är modersmålet det viktigaste språket för var och en. Utan att behärska sitt modersmål ordentligt löper man fara att bli marginaliserad. Vad de främmande språken gäller är kunskaper i svenska för varje finne "en klen tröst" när unga vill "smidigt hitta arbete eller en studieplats" utanför Norden. Således är engelskan inte något hot utan en möjlighet.

Paul Betcke, ordförande, Föreningen Yksikielisen Suomen puolesta

Tyhjennä